Livet som Student

Tiden går så fort, den bara springer ifrån mig. Nu har snart hela sommaren passerat och jag har messt jobbat hela tiden. Jag klagar inte på att jag måste jobba, nej jag är baota glad att jag lyckades få tag i ett jobb men däremot börjar kroppen och huvudet känna av slitaget av att enbart vara ledig en dag åt gången. Man hinner aldrig riktigt vila upp sig innan man ska ut och jobba igen. Det skulle kännas bättre om man åtminstånde fick ha 2 samanhängande dagar ledigt ibland så man han vila sig och göra nått kul av sommaren. Nu är jag trött och helt slut, jag känner mig näst intill apatisk. Igår var min lediga dag och jag hade planerat sovmorgon. Dock så hade inte trädgårdsvaktmästaren samma tanke just den morgonen, de förbannade nötterna började såga träd 07:15 utanför mitt fönster. Om man ska ta hänsyn till att inte spela så hög musik på kvällarna för att folk ska upp tidigt borde man också ta hänsyn till att folk har lediga dagar i veckan tycker jag. När jag väl pallrat mig upp ur sängen har jag ont i hela kroppen och känner mig helt off, en sprängande huvudvärk och jag mår nästan illa.

Jag lyckas ändå pallra mig ner på stan för att fixa min kaotiska frippa som för övrigt nu är helt ok. Åt lunch med Angelica och blev irriterad för att jag mådde dåligt, så jag va tvungen tröst köpa nått som slutligen blev ett vinställ. Just för tillfället så kändes ett vinställ som väldigt nödvändigt men i efterhand borde jag nog ha köpt frukost istället. Efter min ride på stan mådde jag piss rent ut sagt och gick bittert hem och deckade i soffan. Saken blev ju inte bättre av att jag missade Sofias födelsedagsfirande heller. Känns det som man blivit överkörd av ett tåg så kan man lika väl ligga hemma. Jag har antagligen fått en härlig hejdundrans blandning av trötthet och en seg förkylning i kroppen. Jag äter alvedon, dricker hongsvatten och äter vitlök, mamma beodrade mig dessutom att ta en shot jägermeister som ska va bra mot förkylningen. Så Imorogn går jag till systemet för att köpa medicin. Jag måste ju lukta måttligt gott efter min lilla kur ;)

Jag vägrar dock bli ordentligt sjuk så nu ska jag peppa mig själv, PEPP PEPP PEPP !

Igår var det kvalificerat ovvehäng i Råbergstorp som gällde. Vi drog helt enkelt på oss våra studentovvar och hände lite, umgicks, snackade skit, lyssnade på musik och drack lite smått. Jag höll mig dock på det torra  eftersom jag började jobba tidigt idag. Nu är jag  hemma på rast i 5 timmar sen kör jag igång med kvällspasset vid 16. I vilket fall som helst så var det jätte trevligt igår och jag tycker lätt det kan göras om inom snar framtid. Jag gillar min bruna gigantiska ovve och jag är sjukt peppad inför hösten och alla nästakommande student härligheter. Nog för att studentlivet i Eskilstuna är lite på glid men det ska styras upp och det blir vad man gör det till. Vi är i alal fall ett härligt studentgäng som är på G :)
Världens bästa höst och vår på ingång nu pepp pepp pepp !





Nu ska jag göra lite nytta innan jobbet, dammsuga och fräsa lite köttfärs, fint :)

Det är mycket tal om svininfluensan just nu. Rätt creepy och jag och Lisa satt och pratade om den här om dagen. Vi bestämde oss för att ta alla våra vänner och mass vacinera oss så fort vacinet kommer eftersom att alla här i sörmland får det gratis, woohoo. Efter allt snack om svininfluensan så fick jag här om natten för mig att jag var smittad. Då vaknade hypokondrikern i mig. Jag hostade och kände mig febrig och yr. Kunde inte sova ordentligt och vaknade flera gånger om. Jag öppnade fönstret för att jag höll på att brinna upp, somnade om och glömde att jag öppnat fönstret och blev skräckslagen av att jag va iskall. När morgonen närmade sig så mådde jag allt som allt sjukt bra istället och jag gömde undan hypokondrikern för denna gång. Men summan av kardemumman, det är väl lika så bra att passa på med vacinet när det ändå är gratis? Topp :D

Jag och Klara satt även och diskuterade sjukdomar idag på jobbet. Man ska verkligen vara glad att man lever och mår så pass bra som man gör, när man vet hur svårt och dåligt många andra kan må. Jag kan äta, gå, sova ordentligt, springa, tänka and you name it. Man får lite dåligt samvete när man tänker på hur mycket man tycker synd om sig själv, gnäller och klagar helt utan anledning ibland. Okey det är nog OK tycka lite synd om sig själv om man snubblar på posten, eller ramlar av cykeln till exempel men annars ska man glädas åt det man har. Åter igen väcktes hypokondrikern i mig och jag började tänka på alla sjukdomar man kan drabbas av som ändrar ens liv totalt och jag var säker på att jag skulle drabbas av alla. Jag satt och skrev en lista på alla saker jag vill göra innan jag dör för att vara säker på att hinna med allt utifall jag drabbas. Allt eftersom jag skrev listan så kändes den ganska så dum, det kändes ju som att jag skulle stressa med att hinna med massa saker i väntan på att dö.  Nej jag beslöt mig istället för att tänka positivt och ta dagen som den kommer istället och njuta av varenda sekund. Jag ska heller inte tänka i dom banorna att det kommer nog hända mig, utan leva livet till 100 % och händer nått så händer det, då får man ta tag i saken då och försöka vara stark man bara kan i läget :)

Nu ska jag kränga en pizza och bygga på vinterspäcket så jag klarar av en kall kyla fram över, vinter 2009 here I come ! :)

Ja ha, då var man än en gång  hemma i Eskilstuna efter en minisemester för en helg. Min minisemester var väldigt mycket OK och den var framför allt välbehövlig. Tänk er att ynka två dagar kan göra så mycket?

I fredags begav jag mig till Karlstad direkt efter jobbet, för att bli hämtad av min underbara familj. Vi hoppade i en grym motorbåt och åkte raka vägen till syrrans killes stuga på en ö, som är ett av dom mysigaste ställena just nu. Vi gick på rundtur, och åt god mat på en altan med utsikt över vattnet. Mys faktor på hög nivå. Sedan bäddade vi ner oss i stugan för att sova och jag var helt övertygad om att en jättestor spindel skulle komma medans jag sov och antagligen krypa in i min mun. Natten blev lyckligtvis spindelfri och det hemskaste som hände var att jag fick ett knä eller två i ryggen av min sovandes lillebror bredvid mig. På morgonen åt vi frukost och lyssnade på melodikrysset, eller min familj gjorde det, jag däremot somnade som ett litet barn i pappas knä i hammoken. Vädret var inte på vår sida på lördagen och vi bestämde oss för att åka hem till fastlandet istället. Mamma, pappa och Robin åkte vidare hem till Dalarna och jag åkte hem med syrran och hennes lilla familj. Vi åt god mat, jag mös med lilla Maja och vi fikade.

På söndagen var det även min tur att åka hem. Vi blev 25 minuter försenade innan tåget ens han lämna Karlstad på grund av att SJ glömde den lilla detaljen att sätta in en chafför på sträckan mellan Karlstad och Stockholm. Efter lite förseningar och krångel kommer en chafför och vi kan äntligen åka hem. Eftersom vi är sena så försöker chaffisen köra in tiden och vi bokstavligen studsar fram på spåret, varav jag som inte har sitt plats blir grymt åksjuk och spyr som en gris. När jag åter igen börjar piggna till och försöker handla lita föda i restaurangvagnen så är den till min förbannelse stängd på grund av personal brist. Illamåendes och utsvulten får jag snällt sitta och vänta på att jag ska gå av i Flen och byta tåg mot Eskilstuna. Det var bara det att SJ tydligen bytte Flen mot att vi skulle byta tåg i Katrineholm istället och ett kaos bröt ut . Folk misade sina tåg och Katrineholmståget glömde vänta in oss eftersom vi va sena och hej kom å hjälp mig. Vid det här laget trodde jag att jag var dömd, jag va trött, hungrig och mådde illa, jag såg nästan ljuset... En timme senare var jag äntligen hemma och jag har aldrig varit så glad över att vara hemma någon gång ! En vansinnes färd utan dess like men dock en väldigt bra minisemester med familjen :)

Nu är det bara att komma tillbaka till verkligheten och sommar jobbet igen :)

För tillfället sitter jag och dregglar efter löningen den 27 juli. Det var länge sedan jag längtade så fruktansvärt mycket efter pengar. Att jag längtar så mycket just nu kan bero lite på ett misslyckat försök till att blondera min flottiga utväxt i håret. Resultatet blev allt annat än en lyckad utväxtsfixning, på nått vänster så lyckades hela utväxten bli blekt vilker resulterar i att jag är totalt knallblonderad endabrt mitt på toppen av skallen dessutom, detta trots en slinghätta till hjälp? Hmm. Jag har nu altså, 6 olika nyanser av ful blondering i håret och inget passar ihop med varken den ena eller den andra, mindre lyckat kanske. Men vad gör väl det? Hur skulle det se ut om alla gick omkring och va skit snygga i håret jämt då? Jag misstänker att jag kommer vara en stolt kepps bärare fram tills löning då jag kan betala en välbehövlig omstyling till mig själv ;)

Nu ska jag inte lägg ner mer tankekraft på min kaotiska frippa utan på packningen till min minisemeter i helgen. Imorgon åker jag nämligen till Karlstad på att hälsa på syster Malin plus familj. Lite kvalitetstid med la familia kommer sitta fint :)

Jag har aldrig riktigt tyckt om att cykla. Jag tycker det känns vingligt och alla saker man  behöver hålla koll på, så att man till exempel inte ramlar eller kör på någon. Sedan jag tog hit min röda fara till Eskilstuna har jag tappert försökt övervinna mitt ogillande till att cykla, dessvärre har jag inte lyckats något vidare. För några veckor sedan på väg hem från stan, satte jag duktigt nog fast min kasse på pakethållaren eftersom jag vet att hänger man den på styret är risken stor att den fastnar i framhjulet. Dock så lyckades min kasse på nått vänster nässla sig in i bakhjulet och sätta tvärstopp för mig och min röda fara, med ett knyck  flyger jag som en vante över styret och landar på huvudet och cykeln landar fint på benet. Totalt krashad får jag hjälp av några arma stjälar och sedan kom min älskade puma Lisa till undsättning och plåstrade om mig.

Därefter svor jag att aldrig mer sätta min fot på en cykel pedal, någonsin igen....Det dröjde dock 4 dagar innan jag var fast besluten att bevisa motsatsen, jag var helt enkelt tvungen att visa vem som regerar. Jag var än en gång mästaren över den röda faran...Fram tills idag när jag skulle hojja en sväng och slinter på den förbannade trampan och  den river mig på benet! Jag och min cykel går tydligen inte riktigt ihop, vi verkar ha olika åsikter om hur man ska cykla. Jag gillar inte riktigt min cykel men jag tror det kan bero på att det är en fräsig röd mountain bike med nån form av sportigt styre, 21 växlar, bakåttramp och grejjer. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag tänker aldrig mer cykla, i vilket fall som helst inte på min hojj. Den föbannade hojjen tar kål på mig för bövelen. Nu är det jag som tar min röda fara och byter in den mot en hederlig kärring honda, punkt slut. Tacka vet jag kärring hojjarna, då sitter man som en kung och inga sportiga styren med växlar hit och dit. Varför jag en gång i tiden önskade mig en sådan cykel är för mig ett evigt mysterium? Nu har jag bestämt mig, nu går vi i alla fall skilda vägar. Antar att det inte är någon större ide att fråga om någon är intresserad av min cykel efter det här inlägget? :)

Altså vad är det för en jubelidiot som har smält/bränt fast plast i låset in till cykelförådet så att man inte kan låsa upp och komma åt sin hojj? Va va va va vavavava???? Jag har en tendens att sätta klockan på rigning i rimlig tid, men ligger dock och drar mig allt för länge och måste alltid slänga på mig kläderna, kasta i mig mackan och svepa ett glas juice för att sedan hojja till jobbet för brinnande livet. När jag däremot igår satte klockan på rigning i rimlig tid och gick därefter upp och fick alla morgon sysslor gjorda i lugn och ro, och skulle cykla till jobbet i godan ro när jag till min förbannelse ser att något förbannat klappträ har bränt eller smält fast plast i låset så jag inte kan öppna och få ut min hojj. Ja ha då blev det likt förbannat lika stressigt som alla andra förbannade mornar. Hallelujah din jubelnolla hoppas du är nöjd, fick jag tag på dig din paptetiska, meningslösa dåre, skulle du få veta en sanningens ord....du skulle bara våga ge dig på nått i närheten av mig, STICK !

Håll i er nu för här kommer lite smaskiga nyheter... Eller så får ni nöjja er mer lite vardagsskit ala Lina ! :)

Jag måste banne mig vara född i fel land, jag trivs och mår så jävla bra i det varma vädret, om jag får utrycka mig lite fult. Jag mår hur bra som helst just nu och njuter av sommaren till 100 %, med allt som hör till.

Vi har hunnit med att badat och glassat i solen. Gjort ett tappert försök till att bygga på brännan som den svenska blekfis man är. Njutit av värmen och solen till fullo. Vi har ätit jordgubbar i solen, fikat på uteserveringar och glidit. Ätit glass, promenerat åkt båt och druckit en kall pilsner i solen, men framför allt umgåtts med underbara vänner som jag dessutom tänker fortsätta med resten av sommaren.

När jag inte är ledig så jobbar jag på hemtjänsten för att tjäna storkovan som fattig student, trivs som fisken i vattnet och har sjukt roligt med både personal och vårdtagare. Jag jobbar väldigt många dagar men en hel del korta turer så man får passa på att utnyttja sina lediga stunder på bästa sätt.  På så vis hinner man med en hel del trots allt. Känns skönt att jobba nu för att hos oss är det rätt lugnt på jobbet. Kan mycket väl tänka mig att det är lugnet före stormen, så man får passa på att samla krafterna. Det är  i alla fall skönt att vila huvudet från studierna för ett tag för att istället sedan bli helt slut i kroppen, omväxling förnöjjer. Efter sommaren kommer jag garanterat tycka att det ska bli skönt att börja utnyttja tankesystsmet igen och vila kroppen.

För övrigt så ligger jag som en utmattad säl i soffan och försöker hålla ögonen öppna, ett riktigt lördags nöjje. Men jobbar man så jobbar man och börjar man 7:30 på mornarna så gör man. Nåväl, god natt gott folk.

Skapligt sent inlägg, men jag lär väl slänga in en liten uppdatering om mitt ultimata midsommar firande i Dalarna :)
Mellanrummen mellan uppdateringarna blir lätt lite större när det är sommar och dessutom har sånt underbart sommarväder, jag tar till vara på varenda minut och vem kan igentligen klandra mig?

Som sagt, midsommar firades i Dalarna på äckta Säter vis. Tyvär var inte vädret på topp men som tur var så var humöret och stämningen det, så vi slirade på med våra bästa party nerver. Ett extra plus i kanten denna midsommar var att Johanna och Lisa dom glamla rävarna från skolan i Etuna kom med upp och firade hos oss i Säter. Sjukt roligt. Mamma och jag började dagen med att svira om till regnrock och galosher för att sedan plocka blommor till en midsommarkrans att ha på huvudet. Mellan blomplockningen och maten försökte jag hålla ställningarna hemma eftersom min systsers söta små illbatingar var på besök, den ena virvelvinden efter den andra ;)

Fram på eftermiddagen samlades familjen Schönberg inklusive några bekanta för jätte god mat plus efterätt och givetvis jordgubbar. Sedan var det bara att ta en nubbe, dra på stövlarna, dra med sig lillebrorsan Nils och dra iväg till allas vår älskade Liselotte som hade ställt till med fest och lekar hos föräldrarna. Det blev lite bål och lite skumpa. Sedan åkte vi traktor och lövad kärra med allsång till den traditionella logdansen ute på vishan. Vi dansade lite här och dansade lite där och blev lite allmänt leriga, eller faktiskt så leriga att jag fick slänga mina skor. Sedan åkte vi hem och skulle ha efterfest tror jag? Men jag tror bestämt vi somnade istället :)  Super bra Midsommar och jag är mer än nöjd!

Johanna och Lisa och resten av gänget var dock tappra hjältar som tog ett modigt morgondopp i det iskalla vattnet, jag fegade ur och agerade fotograf, sedan vandrade jag hem. Midsommar dagen bestod av mys med familjen och sedan mys hos Liselotte igen med gänget.

Som sammanfattning kan man säga: LYCKAT :)